Ormliknande vattenslangar väver sig genom skogens undervegetation, klamrar sig fast i grenar, för att föra vattnet från dess källa till avlägsna hushåll, decentraliserat som anarkistiskt. Intrasslade svarta rör, som symboler för rent dricksvatten. Ord av tacksamhet mumlas fram. Vattenflöden strömmar från berget som vattenfall, eller kuvas till droppar från kranen. Från förfäders uråldriga ruiner i Mexiko, där vatten har samlats i depåer, fördelats i kanaler, spåras så flödet, genom ebb och flod, till Sverige, där bergen tycks ge en oändlig tillgång av friskt källvatten till städerna. Ord av tacksamhet mumlas fram.

Genom textil- och videoverk utvecklade i Las Pilas, Mexiko, söker installationen "Divina Presencia" en dialog mellan två till synes orelaterade geografier, men som vid en närmare granskning delar en känslig och hotad biodiversitet, och en kamp om densamma. Utställningen är en del av Amanda Piñas pågående arbete The School of the Mountains and Water som ingår i hennes konstnärliga forskning Endangered Human Movements med titeln Danzas Climáticas. Installationen belyser hur vi kan förstå berg som levande varelser, som ger vatten liksom liv, och omfamnar urfolks sätt att betrakta vattnet, som heligt, förnimmande, och som visas vördnad genom rituella praktiker.

Performancet "Bones", som väcks till liv inifrån berget, är en ritual för kontemplation av vårt arv – ben är inte bara fäderneärvda, utan bär också kunskap och visdom från alla former av konstellationer och ursprung från dess förflutna, bortom stjärnorna. Bones äger rum i Skeppsholmens bergrum och presenteras i ett sammanvävt utomhusprogram 7:e juni.