Marcus arbete vill kommunicera en icke-hierarki mellan det känslomässiga, fysiska och intellektuella. Ett intresse är att skapa samband mellan den poetiska/politiska kroppen och ett poetiskt/politiskt språk. Detta som en öppen, föränderlig, fråga som följer honom i arbetet. Författaren Leslie Feinberg sa en gång “gender is the poetry we make of the language we are taught.” I sitt arbete ser Marcus även rörelse och kropp som poesin vi skapar av det språk vi lär oss. Marcus arbetar ofta med text men den dansande kroppen är den huvudsakliga kommunikatören. 

Han tar ofta avstamp i queer historia och historieberättande samt i ambitionen att queera historia och historieberättande. 

I solot GALDR tittade Marcus på nordisk mytologi med en queer blick och dansade en alternativ historia baserad på Oden. Med verket Polari Speaking Sex (2021) inspirerades han av ett hemligt språk, Polari, som talades bland homosexuella i England från början av 1900-talet fram till 1960-talet. Tillsammans med sina medarbetare undersökte de idén om en hemlig kommunikation som möjliggör att i säkerhet dela och leva ut queer glädje, njutning och intimitet i offentligheten. Samma år skapade han tillsammans med Eliisa Erävalo sin första föreställning för barn. Verket är tvåspråkigt (finska och svenska) och heter Markus Lär Sig Finska. I verket Finally Fantastic (2022) skildras ett tillsammansskap ända in i döden. Hur döendet samexisterar med det fantasifulla, glädjerika och intima. Verket kan ses som en mötesplats och en gemensam gravplats där en samling personer av olika generationer gör, dör och är tillsammans. Precis som i tidigare verk tog jag avstamp i historien och skapade ett verk som talar till nuet. Vi dör en död vi önskar dö, tillsammans!